Henrik Othman skriver i en ledare i Österbottens Tidning att ”man får ju vara glad åt att det finlandssvenska språkfirandet numera helt kopplats loss från den gamle kungen Gustav ll Adolf”. Visst kallas han för en av de svenska ”krigarkungarna” Ordet ”krigarkung” anses innebära att han var med i krig, att han personligen ledde sina trupper i fält och att han själv gick i främsta ledet. Då Gustav ll Adolf tillträdde tronen ärvde han 3 krig vilka han också avslutade (Danmark, Ryssland och Polen). Han segrade över Polen i en militär triumf och hans internationella anseende som nytänkande överbefälhavare upphöjdes.

Den polska förvaltningen var rena oredan och i upplösningstillstånd. Gustav ll Adolf gav Livland fred för första gången, en fred som varade i 80 år. Den svenska tiden kallas den lyckliga tiden, fridens tid. I nuvarande Tartu (svenska Dorpat) i Estland står ”krigarkungen” staty. Han uppfattades som en hjälte, en småfolkens beskyddare. Texten: ”Svensken kommer” var ett uttryck som innebar hopp och inte ett hot.

Gustav ll Adolf spred en svensk anda omkring sig. Under hans regeringstid nådde de svenskspråkiga i Finland sin höjdpunkt – 20 % av befolkningen. Han reformerade stats-förvaltningen, Rikets andra hovrätt inrättades i Åbo. Finlands första universitet, Kungliga akademien grundades samma år som kungen dog. Universitetet var en kopia på Uppsala Universitet gällande regler, examina mm. Då Gustav ll Adolf gjorde fredsuppgörelsen med Ryssland försvann den ryska garnisonen och samtidigt de ryska soldaterna från gatorna i Åbo. Det blev fred i 100 år. År 1992 restes en staty över Gustav II Adolf framför Åbo hovrätt som fick sina privilegier 1623. Detta är den enda statyn i helfigur över en svensk konung i Finland.

Självfallet hade Gustav ll Adolf brister precis som alla andra. Som styresman granskas och kritiseras han. Många ser förtjänster medan andra villigt ser brister. Objektivt kan man inte frånta Gustav ll Adolfs insatser för svenskan i Finland. Den 6:e november är en bra dag att fira Svenska Dagen. Den inrättades som ett motdrag mot Snellmansdagen – finskhetens dag. För att visa lojalitet mot finnar och i nationalistisk anda så förfinskade ca. 40 000 svenskspråkiga sina namn på Snellmandagen i början av 1900-talet. Akseli Gallen-Kallela hette Axel Waldemar Gallén fram till 1905, Aleksis Kivi hette egentligen Alexander Stenvall. Finlands nationalsång skrevs av Runeberg, Det finska nationaleposet Kalevala sammanställd-es och skrevs delvis av Elias Lönnrot osv. Gustav ll Adolfs anda, kulturgärningar och rättsuppfattning har betytt mycket för Finlands utveckling. Låt oss därför nyttja alla de skyldigheter som staten har. Knyt inte nävarna i fickorna utan påtala missförhållanden, stora såväl som små. Låt inte mungiporna hänga utan se vad som sker. Kändiskocken Micke Björklunds turnéer och ”Senja opettaa” är bra händelser – men att sätta sin tillit och hopp till sådana uttryck för välvilja betyder föga om statliga och kommunala förvaltningsreformer slår sönder ett redan sargat språk.


Hans Göran Rosenlund
Ordförande för Finlandssvensk samling rf

(Publicerad i Åbo Underrättelser 17/11 2012 - här med författarens tillåtelse)